mapc

Har precis tränat. Det var tamejtusan den jobbigaste och tråkigaste träningen på ett bra tag. En stor del av träningen bestod av in-fight, vilket är tränarnas ord för att beskriva när man på ett väldigt kärvänligt sätt står tätt intill varandra, spänner sina muskler och försöker få grepp om den andres nacke. Än så länge har jag lärt mig 4 olika sätt att utföra detta på. Ursäkta min fetstil, men det är så jag pratar. Ja, nu önskar du att du kunde höra mig prata med fetstil va? Men men... sen var det knäböj, snabba sparkar, armhävningar situps, hoppa feministiskt, hoppa manligt och stretchning. Allt i ett rasande tempo.

Men nu till drömmen - Jag skulle nog ha skrivit om den i morse istället, nu har jag ju glömt det mesta. Men jag var i vilket fall en superhjälte. Jag kunde flyga, jag var stark som få och jag såg ut som Sylvester Stallone. Eller jag var nog honom. Mitt uppdrag gick ut på att rädda små, små människor som såg ut ungefär som Oompa-Loompierna i "Kalle och Chokladfabriken". Vi höll till under en stor, högteknologisk gran, alternativt tall. Men strax innan min väckarklocka ringde så opererade nån skurk in en slags elektronisk sytråd i en av mina blodådror... Jag brydde mig inte speciellt mycket om det, men sen vaknade jag som sagt.
 

Nu måste jag umgås med flickvän eller kolla på Rallarsving. Hoppas jag kan göra en kombo.